Amanda Dahlin, Leen Alasmai, Lovisa Berglund och Klara Lurén
Hur når man ut till förstagångsväljare?
I början av sommaren 2022 hade vi fyra feriepraktikanter på kommunikationsenheten samt kanslienheten under tre veckors tid. Som ett sätt att kombinera de olika arbetsområdena som kanslienheten och kommunikationsenheten har, så fokuserades feriepraktiken på kommunikation gällande demokratifrågor och kommande val ur ett ungdomsperspektiv. Nedan kan du ta del av deras egna ord och tankar kring hur man på bästa sätt når ut till förstagångsväljare i dagens samhälle.
Om projektet
Vi är fyra feriepraktikanter som heter Amanda Dahlin, Leen Alasmai, Lovisa Berglund och Klara Lurén. Vi har fått i uppgift att fokusera på kommunikation gällande demokratifrågor och kommande val ur ett ungdomsperspektiv. Uppgiften går ut på att vi ska hitta kommunikationsvägar för att nå ut till ungdomar. Hur når man fram till förstagångsväljare i dagens medielandskap? Hur får man fler ungdomar att bli politisk insatta? Hur tänker en förstagångsväljare?
Dessa frågor och vad vi kommit fram till riktar sig till största delen till förstagångsväljare inför valet i höst. Men även till dig som förälder till förstagångsväljare eller om du helt enkelt bara är intresserad – ni alla är varmt välkomna att läsa om vårt projekt nedan. Nu kör vi!
Källa: SCB:s valstatistik.
- Hur har valdeltagandet sett ut genom tiden för förstagångsväljare i Säffle respektive Sverige?
Diagrammet visar hur valdeltagandet bland samtliga i Sverige men även för förstagångsväljare sett ut genom tiderna.
Enligt SCB och Göteborgs universitet kan man under 2000-talet se en kraftig ökning i valdeltagandet runtom i Sverige vad gäller Riksdagsvalet för förstagångsväljare. Från vår utgångspunkt år 2002 till det senaste valåret 2018 har det blivit en procentuell ökning på omkring 14 %. Från dessa siffror i Sverige generellt skulle man kunna ana att valdeltagandet även i Säffle ökat under de senaste åren.
- Hur såg valdeltagandet ut för förstagångsväljare i Säffle kommun valet 2018?
Enligt Valmyndigheten var 4.9 % förstagångsväljare beträffande Säffle kommun i valet 2018. I åldrarna 18-29 kan man se att fler som röstar i valet om man bor mer lokalt i Säffle än om man bor på landsbygd. Genomsnittligt i Säffle kommun har ungefär lika många män som kvinnor röstat i valet 2018.
- Hur nådde man ut med information förr?
Vi intervjuade Säffle kommuns kommunalråd Dag Rogne som menar att det var lättare att nå ut till folk förr i tiden än vad det är idag. Detta på grund av att det inte fanns lika många informationskällor, fanns ett limiterat antal TV-kanaler osv. Därav var det större chans att alla tog del utav informationen. Förr i tiden så fanns det fler politiskt aktiva och intresserade ungdomar, även fler lokala ungdomspartier. Dag tror att ungdomsförbund är ett bra sätt för att få fler förstagångsväljare informerade om partierna och dess ideologier på grund av att unga oftast när fram till unga och vuxna når fram till vuxna.
Vi tror att förr i tiden så fick man en mer objektiv syn på politiken genom att det fanns ett litet utbud av informationskällor. Det fanns ett litet utbud av till exempel TV-kanaler och därmed var det större chans att fler personer tog del av informationen, då det inte fanns så mycket annat att kolla på. På det sättet hade politiker nog lättare för att nå ut till folket.
I dagens samhälle så finns det fler informationskällor, som fler TV-kanaler, streamingtjänster och sociala medier. Detta gör det svårare för politiker att få ut information på grund av alla får inte samma information. I dagens samhälle finns det algoritmer som bestämmer vad vi ska se, då det bara visas sådant vi är intresserade av. På grund av detta kommer dem som inte är politiskt insatta och intresserade att missa informationen.När vi frågade Dag Rogne om detta så tror han att resultatet från förstagångsväljare ser ut som det gör på grund av att man inte har en uppfattning av politikerna. Även dålig kännedom av politiken i sig.
%20(2)%20160816_ESSfoto_SaffleKommun_DagRogne-13-web.jpg)
Dag Rogne
När vi frågade Dag Rogne om detta så tror han att resultatet från förstagångsväljare ser ut som det gör på grund av att man inte har en uppfattning av politikerna. Även dålig kännedom av politiken i sig.
Vi frågade även en politiskt insatt ungdom som menade att det hade blivit en ”vuxengrej” att rösta vilket gör att valdeltagandet ser ut som det gör idag. Vi tyckte denna kommentar var viktig att lyfta fram då det inte är en ”vuxengrej” att rösta. Är man 18 år i Sverige är man lagligt vuxen och har rätt att vara med och säga sin åsikt om hur Sverige ska styras. Det är viktigt att rösta när man är gammal nog då allas åsikter är det som gör att vi i Sverige har en så bra demokrati för alla får en chans att säga vad man tycker.
Unga når unga till viss del men någonstans måste vi unga också bli engagerade av en annan avsändare och det är av er vuxna politiker. Vi tror att partier och politiker kan nå ut till oss ungdomar mer genom att synas på sociala medier och att de försöker prata med oss om ämnet fast mer som till en ungdom och inte som till en annan politiker. Vi ungdomar är demokratins framtid och vi måste bli engagerade för att kunna välja rätt till Sveriges riksdag.
Även vi unga har en skyldighet om att ta reda på vår politik i Sverige och hur man vill rösta. Vuxna politiker kan inte ge oss all information utan vi måste göra lite jobb själva. Ett tips vi unga kan göra är att söka på internet om debatter och vad partierna vill. Vi alla kan utveckla kommunikationen till oss unga både vi själva och er vuxna, man behöver bara börja någonstans. Därför har vi tagit fram några förslag på saker man kan göra bättre i framtiden för att öka chanserna till att nå ut till förstagångsväljare:
- Informera om politik på mer plattformar för unga. Exempel Instagram och Snapchat.
- Prata öppet om det i skolor och platser unga är på, ett exempel i Säffle kan vara Ungdomens hus.
- Göra ämnet politik till ett ämne som är mer öppet för de mer ointresserade eller yngre genom att ta upp frågor som vi kan delta mer i. Anpassa språket och var inte så formell.
Tack för oss!
/Amanda Dahlin, Leen Alasmai, Klara Lurén och Lovisa Berglund
Källor:
- Myndigheten för press, radio och tv
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Valmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Göteborgs universitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Statistiska centralbyrån Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- SVT Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.