Du är här: Start / Nyheter / Krisberedskapsveckan

Krisberedskapsveckan

Krisberedskapsveckan 2018 pågår mellan den 28:e maj till 3:e juni.

Krisberedskapsveckan är en veckolång kampanj som åter kommer årlig. Kampanjens syfte är att öka kunskapen hos allmänheten om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig, samt förmedla vilka hot och risker som finns samt hur vi alla kan förbereda oss inför dessa. 

Information om MSBs broschyr – Om Krisen eller Kriget kommer

Krisberedskapsveckan är ett initiativ av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, som tillsammans med bland andra Försvarsmakten, Sveriges kommuner och landsting, frivilliga försvarsorganisationer och länsstyrelserna. En del av MSBs arbete är att, i samband med krisberedskapsveckan, skicka ut ett tryckt informationsmaterial (broschyr) om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer till alla hushåll (hem) i Sverige. Broschyren kommer främst fokusera på hur människor kan förbereda sig för att kunna tillgodose grundläggande behov när viktiga funktioner (till exempel skola, vård, omsorg, mer mera) i samhället inte fungera som vanligt. Arbete med broschyren grundar sig på ett regeringsuppdrag som MSB fick 2017 om att öka privatpersoners kunskap och medvetenhet.

Frågor och svar - Krisberedskapsveckan 2018 (28:e maj – 3:e juni). 

Angående viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

- Varför har vi inget VMA ute på landet när det finns i tätorter? Varför finns det inget larm hos oss?

VMA kan sändas på olika sätt, till exempel via SMS, TV, Radio och Talmedelande till fasttelefon.                         

- Hur låter VMA-larmen?

Om VMA sänds via tyfoner låter det på följande sätt:

• Viktigt meddelande: 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter.

• Flyglarm: Korta signaler i 1 minut.

• Beredskapslarm: 30 sekunder ton och 15 sekunder tystnad i 5 minuter.

• Faran över: En 30 – 40 sekunder lång signal.

- Var finns VMA-larm? Var finns VMA-tyfoner/tutor?

VMA kan sändas på olika sätt, till exempel via SMS, TV, Radio, med mera. När det gäller VMA larm som sänds via tyfoner så kan du få svaret på MSBs hemsida. Där finns det kartor som visar alla VMA tyfoner i Sverige.

https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_VMA.html 

- VMA via SMS, hur funkar det?

VMA via SMS skickas till alla telefoner som är uppkopplade mot masterna som finns i det området som är drabbat.

- Finns VMA i mobilen?

VMA kan skickas som SMS.

- Om VMA sänds, hur ska jag agera?

• Gå inomhus.

• Stäng fönster, dörrar och ventilation.

• Lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. SR P4 är beredskapskanal.

-  Var kan jag få information om ett VMA sänts?  

• Sveriges Radio – främst P4

• TV – SVT, TV4, Kanal 5 och Kanal 9.

• Krisinformation.se (webb, app eller i sociala medier) och SVTs samt SRs hemsida.

Angående hot och risker.

- Tror ni verkligen att kriget kommer?

Krigshotet är inte större nu än tidigare, men syftet med veckan/broschyren är att höja samhällets totala förmåga – alltså ett förebyggande syfte inför alla typer av samhällsstörningar.

- Vad har vi för beredskap i vår kommun?

Om ni vill veta mer – gå in på kommunens hemsida samt läs vad kommunen är ålagda att göra. Kommunen arbetar framför allt förebyggande, men har också planer för hur vi ska agera vid olika typer av samhällsstörningar. Vi övar och utbildar också tjänstemän och politiker kontinuerligt.

- Vad gör kommunen/samhället för att minska risken för kris/krig?

Samhället gör många olika insatser, däribland förstärker vi våra IT-system. Dessutom informerar vi er medborgare för att ge en ökad medvetenhet och en bättre beredskap.

- Vad har kommunen/samhället för beredskap inför valet?

Dels har alla kommuner i länet haft övning inför valet, där olika scenarion övades. Dels har Sverige ett analogt valsystem samt ett bra samarbete mellan myndigheter.

- Vem/vad ska vi vara rädda för?

Ni ska inte vara rädda alls. Syftet är att stärka vår beredskap och vara förberedda ifall något sker, och då måste allmänheten veta vad som kan hända.

- Kan kommunen skydda mig?

Vid en händelse måste kommunen först och främst hjälpa dem som har särskilda behov/är en riskgrupp. Kommunen skyddar sina medborgare genom att arbeta förebyggande. Kommunen ska också se till att samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur fungerar. Vid en händelse och före en händelse har privatpersoner ett ansvar att ha beredskap.

- Vilken händelse har störst risk för att inträffa?

Vi kan inte utesluta någon händelse. Men risken för till exempel översvämning, värmebölja eller annan typ av naturolycka är större än krig.

- Vad kan ske i vår kommun?

Det svårt att säga exakt vad som kan ske. Vi måste vara förberedda för många typer av händelser. Olika typer av extremväder är troligt. Läs mer på kommunens hemsida.

• Naturolyckor (översvämning, torka, värmebölja, snöstorm)

• Olyckor (utsläpp, brand, trafikolycka)

• Bortfall av teknisk infrastruktur och försörjningssystem (vatten, banktjänster, telefoni, IT)

• Antagonistiska hot (terror, krig, organiserad brottslighet)

• Sjukdomar (fågelinfluensa, sjukdomar på djur och växter)

Angående skyddsrum och relaterade frågor.

- Var finns skyddsrum i vår kommun?

På MSBs hemsida finns information om var skyddsrum finns.

https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/

- Vem är ansvarig för att inspektera skyddsrum?

MSB ansvarar för tillsyn men fastighetsägaren för iordningsställande och förvaltning.

- Det finns bara ett skyddsrum? Vilka får plats i det? Vilka prioriteras? Varför finns det så få skyddsrum? Vem organiserar utrymningen? I vilket skick är skyddsrummen? Finns det plats för alla?

Ta del av information som finns hos MSBs hemsida eller ta kontakt med MSB.

- Vem i kommunen ansvarar för skyddsrum?

MSB ansvarar för översynen av skyddsrum. Kommunen ansvarar endast för deras egna skyddsrum.

den 28 maj 2018 10:04 Nyhetsarkiv

Sidan uppdaterad den 7 juni 2018

Lämna synpunkt på sidan