Bild
Kontakt

Till dig som ska söka till gymnasiet

Inför ett gymnasieval brukar det dyka upp många frågor. Förutom att bestämma sig för ett program så är det många praktiska saker som man bör ha i åtanke.

Här har vi samlat information till dig som ska söka till gymnasiet. Du kan också läsa mer om ansökan och antagning på gymnasieantagningens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansökan sker via gymnasieantagningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för dig som är folkbokförd i Värmlands län alternativt Åmåls kommun. Övriga hänvisas till Studie- och yrkesvägledare på respektive skola för mer information. Inloggningsuppgifter för din aktuella antagning skickas till din folkbokföringsadress under januari 2020.

Sista ansökningsdag är den 7 februari 2020 klockan 16:00.

Omval till gymnasiet sker under perioden 6 april-15 maj, vid omval skall du kontakta din Studie-och yrkesvägledare.

Gymnasieantagningen arbetar för att i möjligaste mån anta dig på ditt förstahandval. Det innebär att om du blir antagen på ditt förstahansval så stryks de efterföljande valen per automatik. Ditt preliminära antagningsbesked presenteras i april och utgår ifrån betyget för höstterminen i årskurs nio men det är utifrån slutbetyget i årskurs nio som den definitiva antagningen sker. Det slutgiltiga beskedet presenteras i slutet av juni på den plattform där du genomförde din ansökan.

Under årskurs 1 läser samtliga elever på ett program samma kurser. Inför årskurs 2 genomför eleverna ett inriktningsvallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster utifrån vilka inriktningar skolan har valt att erbjuda. Alla nationella program har inriktningsval bortsett från Vård- och omsorgsprogrammmet.

Inom den valda inriktningen är alla inriktningskurer obligatoriska för eleven. Det innebär att man under årskurs 2 och 3 läser inriktningskurserna utöver de kurser som läses inom programfördjupningen. Alla elever läser även 200 poäng individuellt val. Det gymnasiearbete som eleverna genomför under årskurs 3 skall baseras på deras inriktningsval.

För att vara behörig till ett nationellt program krävs det att du har:

  • slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning
    inte redan har genomgått en gymnasieutbildning
    ha påbörjat utbildningen senast det första kalenderhalvåret då du fyller 20 år.

För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs det att du har:

  • godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan.

För att vara behörig till ett högskoleförberedande program krävs det att du har:

Introduktionsprogrammen

Om man inte är behörig till gymnasieskolan kan man söka sig till ett introduktionsprogram. Vilket av de fyra olika introduktionsprogrammen du kan gå beror på hur många ämnen du saknar betyg i och vilket nationellt program du vill komma in på.

Betyg och meritvärde

Till populära utbildningar är det ofta fler som söker än antal platser. Då gör skolan ett urval baserat på meritvärde.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen. När du som lärare sätter betyg utvärderar du allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

I gymnasieskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet. Efter utbildningen får eleven ett examensbevis om hon eller han uppfyller kraven för examen, annars utfärdas ett studiebevis. Betyg i en kurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygsättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten.

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat.

Kunskapskrav

Kunskapskraven utgår från målen och det centrala innehållet. De beskriver med vilken kvalitet som eleverna behöver visa sitt kunnande för olika betygssteg. Kunskapskraven behöver läsas och tolkas i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits.

Du som är lärare använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. I kunskapskraven finns det progressionsuttryck som uttrycker progressionen mellan de olika betygsstegen. Vi har sammanställt några av de vanligaste progressionsuttrycken i kunskapskraven. Se sidan 52–59 i Gymnasieskola 2011.

I gymnasieskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet. Efter utbildningen får eleven ett examensbevis om hen uppfyller kraven för examen, annars utfärdas ett studiebevis. En fullständig utbildning i gymnasieskolan ger dig en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. Betyg i en kurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygsättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten.

Betygsskalan

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat.

Det finns flera olika bidrag för studier på gymnasiet där Studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg är de vanligaste bidragen. Samlingsnamnet för dem är studiehjälp.

För att ha rätt till studiehjälp måste din utbildning ge rätt till studiestöd. Du måste även läsa på heltid. Du kan få studiehjälp när du studerar på gymnasieskola, komvux eller folkhögskola till och med vårterminen det år du fyller 20 år. Studiehjälp kan du få till och med första kalenderhalvåret det år du fyller 20. Är du äldre än 20 år? Ansök istället om studiemedel.

Studiebidrag

Studiebidrag får alla som har fyllt 16 år och går på gymnasiet. Studiebidraget är 1 250 kronor i månaden. Du får det för alla hela månader du studerar under september till maj. Du får också en extra utbetalning i juni. Om din studietid är kortare, eller om du har för hög frånvaro, får du inte den extra utbetalningen.

I december får vissa bara ett halvt studiebidrag (625 kronor). Det gäller de som fyller 16 år i juli–september. Det beror på att barnbidraget betalas ut till och med september och att det som återstår av terminen, från den 1 oktober till höstterminens slut, ger rätt till 2,5 månaders studiebidrag.

Du behöver inte ansöka om studiebidraget om du ska studera i Sverige och är svensk medborgare. Du får ditt beslut när skolan rapporterat in att du studerar på heltid.

Om du är utländsk medborgare måste du ansöka om studiebidraget varje läsår.

Extra tillägg

Extra tillägg är ett bidrag du kan få under förutsättning att familjens totala inkomst understiger 125 000 kronor före skatt under ett läsår. Extra tillägg behöver ansökas varje läsår.

Inackorderingstillägg

Inackorderingstillägg kan du ansöka om dina studier förutsätter att du behöver flytta till en annan ort. Om du går på en kommunal gymnasieskola så är det hemkommunen som handlägger om beslutar om rätten till inackorderingstillägg. Om du studerar på en friskola så är det CSN. Extra tillägg behöver ansökas varje läsår.

Avbrott eller hög frånvaro

Om du är borta från skolan utan giltig anledning, räknas det som skolk. Du kan då bli av med studiebidraget. Om vi hinner betala ut pengar du inte har rätt till kan du få ett återkrav. Det betyder att du eller din vårdnadshavare måste betala tillbaka den utbetalda ersättningen.

Avbryter du dina studier och hoppar av din utbildning måste du meddela skolan om det. Skolan meddelar sedan CSN.

Om en elev som är folkbokförd i Värmland söker ett program/inriktning i en kommun utanför Värmland, trots att program/inriktning finns i Värmland, tas den eleven emot i andra hand. Det vill säga att antagning sker först när alla behöriga sökande tagits emot från samordnarkommuner, samverkansområdet, de kommuner som inte erbjuder utbildningen samt de elever som antas med särskilda skäl. En sökande som tas emot i andra hand har inte rätt till inackorderingstillägg.

Kontakt
  • Marita Nordahl

    Studie- och yrkesvägledare

    Barn- och utbildningsförvaltningen

    0533-68 36 48

    Säffle gård, Säffle

Senast uppdaterad • 2020-01-27