Efter mörkrets inbrott • Haruki Murakami • Norstedts förlag

Det är möjligt att allt detta finns i de tre volymerna. Själv såg jag 1Q84 som en mycket välskriven, spännande och gulligt romantisk äventyrsroman utan djuplodande filosofiska anspråk men med högt underhållningsvärde.

Nu kommer på svenska Murakami­­­romanen Efter mörkrets inbrott, en till omfånget betydligt mer anspråkslös berättelse. Den som hållit någorlunda koll på Murakamis tidigare böcker kommer att känna igen sig också i detta mer sparsmakade format. Här finns inte plats för episka utsvävningar; nu rör det sig om ett förtätat kammarspel där gåtor och mystifikationer skapar en stämning av ovisshet, hot och skuld.

Eter mörkrets inbrott är en verbal film noir från Tokyos mindre välkammade kvarter. Här finns kinesiska halliksyndikat som låter sina hunsade flickor arbeta i ett i sann japansk anda helmekaniserat kärlekshotell som fått sitt namn Alphaville från en film av Jean-Luc Godard. Där hyr man diskret in sig för en timme eller två.

På ett nattcafé i närheten av hotellet befinner två välartade men var och en på sitt vis aningen vilsna ungdomar. Mari är en ung studentska som talar flytande kinesiska och Takahashi en jazzmusiker med komplicerade hemförhållanden. En tredje huvudperson är Maris syster Eri.

Hon sover inte bara under den natt romanen utspelar sig utan har sovit djupt i en månad eller mer.

Kring dessa tre grupperar sig ett antal bipersoner som på olika sätt driver handlingen framåt eller på annat sätt fördjupar historien.

Berättelsen kretsar som så ofta hos Murakami om identitet och relationer. Vem är jag i mig själv och vem är jag i förhållande till andra? är de två frågor som hela tiden varieras i romanen.

Romanen är främst en psykologisk kärlekshistoria men också ett reportage om gangstermiljöer och om mänskligt förfall. Godard-filmen Alphaville handlar om ett samhälle där man helst inte bör ha och absolut inte får visa några känslor. Att gråta är straffbart i staden Alphaville. Jag ser referensen som en vink om hur Murakami ser på mentaliteten i det moderna Japan och som en koppling till tematiken i romanen Norwegian Wood.

Det vore knappast en roman av Murakami om texten inte också laddas med magiska, utomrealistiska inslag. Dessa får berättelsen att lösas upp och bli mer mångtydig. Berättarformen är delvis – men bara delvis – bortomlogisk och utnyttjar poesins verkningsmedel för att skapa en stämning av osäkerhet och tvivel.

Men framför allt är det spännande och underhållande. Det finns ett enormt driv i texten. Murakami en märklig förmåga att utan stora åthävor få bladen att brinna så att lästörsten maximeras. Har man aldrig förut läst något av Japans för närvarande mest populäre författare är Efter mörkrets inbott en självklar bok att börja med.

ANDERS HJERTÉN