Radon

Vad är radon?

Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när radiumatomer sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar (radioaktiva metallatomer). Det är radondöttrarna som fastnar i dina luftvägar om du andas in radonhaltig luft.

Hälsorisker

Radondöttrarna sänder ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor och orsaka cancer.
Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige orsakas av radon i bostäder.

Från det någon utsätts för radon till dess att eventuell lungcancer kan påvisas tar det 15–40 år. Det är alltså ingen akut hälsofara om man vistas i en byggnad med förhöjda radonhalter.
Sambandet mellan höga halter av radon i bostäder och lungcancer anses styrkt genom epidemiologiska studier.
För rökare anses dock risken vara påtagligt större än för icke rökare, de flesta som drabbas av radonrelaterad lungcancer är rökare.

Tobaksrökning förvärrar alltså riskerna med höga radonhalter.

Var finns radon?

Radon i byggnader kommer från berg, jord, byggnadsmaterial och vatten.

Byggmaterial

Alla stenbaserade byggmaterial innehåller normalt små mängder radium.
Mellan ca 1929 och 1975 framställdes det en lättbetong (blå lättbetong) som dock innehåller relativt höga halter radium. Den blå lättbetongen tillverkades av alunskiffer och kalksten.
Framför allt hittar man den blå lättbetongen i väggar, men även bjälklag tillverkades av materialet.
Byggnader med blå lättbetong i konstruktionen riskerar att ha förhöjda radonhalter. Hur mycket varierar med raduimhalten i betongen, mängden betong som använts och luftomsättningen i byggnaden.

Mark

Berggrunden har hög radonhalt naturligt, det är inget ovanligt eller konstigt med det.
Om det vill sig illa kan däremot den radonhaltiga jordluften sugas in i ditt hus, eftersom lufttrycket är lägre inomhus än utomhus. Detta gäller särskilt om ditt hus ligger på mark som släpper igenom radonet, exempelvis en grusås. En annan fara är om radonhaltig luft leds in i huset längs efter rör eller genom sprickor i golvplattan.

Vatten - egen brunn

Har man egen brunn, särskilt om det är en djupborrad brunn, kan det vara läge att fundera på att mäta radonhalten i vattnet. På vissa håll kan bergrunden ha ovanligt hög uranhalt.

Förtäring av radonhaltigt vatten ger en viss ökad risk för cancer. Radon i vatten avger också radongas från vattnet till rumsluften, t ex vid användning av hushållsvatten för duschning och diskning osv.

Mätning

Misstänker man blåbetong i sin bostad kan Miljöenheten på begäran göra gammamätningar fingervisning om man bör gå vav byggnadsmaterialet i bostaden.
Detta ger inget värde på halten radon utan ska endast ses som en idare och mäta radohalten. En gammamätning ger heller inte utslag om radonet kommer från någon annan källa än byggnadsmaterial.

Så för att vara säker på radonhalten bör man göra en årsmedelvärdesmätning med spårfilm.
Denna görs med hjälp av små plastdosor, som innehåller en spårfilm, som enkelt placeras ut i bostaden under minst 2 månader. Mätperioden är under eldningssäsong (när dyngsmedeltemperaturen understiger + 10 grader Celsius).

För tillfället finns det 4 ackrediterade laboratorier för analys av radongashalt i bostäder:

Landauer Nordic  AB

Independia Control AB

MRM Konsult AB

PASELA Miljösupport AB

Miljöenheten subventionerar radonmätning av inomhusluften vid beställning via oss.
Kontakta oss för mer information.

Åtgärder

Flera olika metoder finns för att minska radonhalten. Vilken man skall välja beror på varifrån radonet kommer och hur byggnaden är konstruerad.
Allmänt gäller att man först måste se till att ventilationen i huset fungerar och att det finns tilluftsventiler där luft utifrån kan komma in i huset.
Om källan till radonet är blåbetong i husets väggar eller bjälklag behövs det en förbättrad luftomsättning för att sänka radonhalten till en godtagbar nivå. Ofta krävs då någon form av mekanisk ventilation.
Om radonproblemen kommer från marken måste andra åtgärder vidtas såsom tätning mot mark och installation av radonsug eller dylikt.

För mer detaljerad information om vilka åtgärder som finns, kontakta en konsult med erfarenhet av radonsanering. 

Bidrag

Om radonhalterna överstiger 200 Bq/m3 finns det möjlighet att få bidrag för att sänka radongashalterna i inomhusluften vad gäller egna hem.
Beslut om bidrag görs av Länsstyrelsen och mer information och blanketter hittar du på Boverkets hemsida .

Riktvärden:

Läs om rikt- och gränsvärden för radon här>>